Naturruta besök 6

Nu har jag kommit till det sjätte och sista besöket. Jag har i ca tre månader besökt mina två naturrutor och följt naturrutornas utveckling och förändring. Jag gjorde mitt första besök den 7 september och mitt sista besök den 8 december. Jag måste säga att jag var lite skeptisk över uppgiften i början och tänkte, hur ska detta gå till? Jag måste ändå säga att uppgiften växte i mina ögon och blev över min förväntan mycket roligare och mer givande än vad jag hade kunnat ana. Ett nytt intresse för naturen utvecklades hos mig under denna period och jag är glad och stolt över de nya kunskaperna jag har utvecklat. I slutet på detta inlägg kommer jag att lägga upp alla mina bilder från mina sex besök och sen även en bonusbild på hur mina naturrutor såg ut täckt i snö redan i början på november. Jag gick nämligen ut på ett extra besök då för att fånga en vinter bild. Under mina besök har jag lyckats fånga tre av de fyra årstiderna som vi har. Då vi hade tur med vädret i september kan man säga att jag hann med en sen sommar och sen vidare till hösten och slutligen lyckades jag fånga en vinterbild också. Bilderna ger en tydlig bild över årstidsväxlingen.

Syfte

”Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser ” Skolverket, (2019).

Lgr11

Centralt innehåll årskurs 1–3

”Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.”

”Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.”
”Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem Skolverket, (2019).”

Framtida undervisning

Med de yngre eleverna hade man kunnat göra denna uppgift som ett klassprojekt där vi går ut till skogen med eleverna varannan vecka och ser hur våra valda naturrutor utvecklas och förändras. Man kan integrera med ämnena bild och svenska. Eleverna kan då i ämnet svenska skriva faktatexter om olika djur och växter och i bildämnet kommer eleverna att kunna rita och måla bilder till sina texter. Den här uppgiften var väldigt givande och intressant för mig så jag kan inte tänka mig något annat än att eleverna kommer tycka likadant. Syftet är som sagt inte bara att eleverna ska utveckla kunskaper om ämnet utan också ett intresse och nyfikenhet där de får ställa frågor om saker de undrar över och vill veta mer om.

Undervisningen kommer utgå utifrån de didaktiska frågorna hur, vad och varför och det kommer vara väldigt passande inför detta område då det kan vara helt nytt för vissa elever. Med de didaktiska frågorna kommer det bli tydligare för alla i elever att förstår hur till exempel utvecklingen sker och vad är det egentligen som sker och varför det sker.

Eftersom det är ett kunskapskrav i slutet av årskurs 3 att eleverna ska kunna det som står nedan så passar det utmärkt att klassen har naturrutor som de besöker och följer förändringar som sker. Eftersom eleverna ska känna till hur det ser ut under varje årstid är det viktigt att börja på våren och följa naturrutorna ändå fram till vintern. Vi kommer även att prata om ekologin så att eleverna får lära sig hur en näringskedja går till eftersom även det står i det centrala innehållet och i kunskapskraven.

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

”Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.”
”Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem
i enkla näringskedjor ” Skolverket (2019).

Här kommer alla mina bilder på mina två naturrutor från första inlägget till sista. Sju bilder totalt per naturruta.

Naturruta 1

Naturruta 2

Referenslista:

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet 2011

Mossberg, B. & Stenberg, L. (2003). Den nya nordiska floran. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Appar:

PlantNet

Google

Naturruta besök 5

Nu har det gått ytterligare tre veckor sen jag besökte mina naturrutor. Under dessa tre veckor har det mest regnat och en dag fick vi även snö men det försvann lika fort som det kom. Under dagens besök var det ca 8 grader och solen tittade fram. Träden fortsätter att tappa sina blad och växterna börjar försvinna. Något jag missat att nämna är att i naturruta 2 har dem huggit ner träd och buskväxter men det kan man tydligt se på bilderna. Nu har vi kommit till det näst sista inlägget och som jag skrev i inlägg fyra så ska detta inlägg handla om ekologin i mina naturrutor. Jag kommer i sammanband som jag förklarar dem olika begreppens betydelse även förklara deras funktion i mina naturrutor.

Producenter = Organismer som producerar energi och näringsämnen med hjälp av vatten, koldioxid och solljus. Växter är ett exempel på en producent och det fanns det mycket av i mina naturrutor.

Konsument = Konsumenter får energi av att äta andra organismer. Det finns tre olika grupper av konsumenter. Ett exempel på en konsument är en fågel och den är en primär konsument. I båda mina naturrutor har jag sett fåglar och i en av mina naturrutor finns det även en liten fågelholk. Fåglar äter frön som finns i blommorna och bären hos träden. Vi har även sekundära konsumenter och det är till exempel en katt. Jag kunde se flera katter i närheten av mina naturrutor men tog dessvärre ingen bild. Sen har vi även de tertiära konsumenter, som även har namnet toppkonsumenter och de befinner sig oftast högst upp på näringskedjan och är ofta kapabla att livnära sig på både sekundära konsumenter och primära konsumenter. Exempel på en toppkonsument skulle kunna vara en varg. Katter äter fåglar och detta leder till att vi får en näringskedja eftersom hela processen från start till slut hör ihop. En näringskedja visar hur växter och djur är beroende av varandra. En näringskedja har alltid en början och ett slut. Sen har vi något som heter näringsväv och den visar bland annat hur ämnen sprids och omvandlas i ekosystemet. Alla organismer i ett ekosystem bildar en näringsväv. I näringsväven kan man se vem som äter vem i ekosystemet. Vi har även nedbrytarna som är organismer som lever på dött organiskt material vilket betyder döda djur och växter. Exempel på nedbrytare är bland annat svampar och maskar. I en av mina naturrutor såg jag svamp och vid vägen till mina naturrutor såg jag maskar. Kan även ha funnits i mina naturrutor också men inget som jag kunde se med ögat.

På följande vis skulle jag kunna visa upp hur mina naturrutors näringskedja skulle kunna se ut.

Producent (växt) → Primärkonsument (Fågel) → Toppkonsument (Katt)→ Nedbrytare (Mask)

Andra begrepp som vi även skulle fundera över som också har med ekologi att göra är, mutualism, konkurrens och herbiviori/predation/parasitism.

Mutualism = En form av symbios som innebär att två olika arter gynnar varandra. Ett exempel på mutualism i naturen är förhållandet mellan pollinatör och blomväxter. Exempel på en pollinatör är bin och dem ser man mycket av under sommarn och min naturresa började sent i september där av anledningen till varför jag inte kunde se några spår av mutualism.

Herbiviori = Är växtätande djur som till exempel kor. Det var inget jag såg under mina besök men under en av våra exkursion så såg jag flera kossor.

Predation = Är köttätare, djur som äter andra djur och exempel på det är en katt som äter både fåglar och möss. Jag såg inget sådant under mina besök däremot såg jag flera katter nära mina naturrutor och dem har nog samskat på sig en fågel eller mus i närheten skulle jag tro.

Parasitism = Förhållandet mellan två arter av växter eller djur där en gynnas på bekostnad av den andra. Jag kunde inte se något sådant i mina naturrutor.

Konkurrens = Det handlar om att växter och djur konkurrerar (tävlar) med varandra om naturens begränsade resurser. Konkurrensen är främst om ljus, vatten och näring. Jag kunde inte se någon konkurrens i mina naturrutor.

Naturruta 1

Naturruta 2

Naturruta besök 4

Nu har det gått 3 veckor sen jag besökte mina naturrutor. Det har regnat i flera dagar och även idag under mitt besök. Det var 11 grader och regn så bägge naturrutorna var väldigt fuktiga. På naturruta 1 var det knappt några löv kvar på marken utan endast massa stenar och lite växter, men på naturruta 2 fanns det mycket löv och växter på marken. I mina naturrutor kunde jag hitta många växter som växte på bägge platserna. Blåbär var är en utav dem som det fanns mycket av speciellt i naturruta 2. Nu ska jag presentera mina två sista växter som jag har hittat vilket resulterar till att jag har hittat mina 5 växter från varje naturruta. I mitt näst sista besök kommer jag att prata om ekologin i mina naturrutor.

Naturruta 1

Kråkvickers blommningstid är från juli – augusti. I Sverige är den vanligt överallt utom i fjälltrakterna. Dennes vetenskapliga namn är Vicia cracca.

Naturruta 2

Väggmossa trivs bäst i skog och föredrar något surare marker. Längden på skotten är mellan 5-10 centimeter. Väggmossans vetenskapliga namn är Pleurozium schreberi.

Naturruta besök 3

Under mitt tredje besök hade det inte skett några större förändringar i jämförelse med mitt andra besök på bägge rutorna. Vädret var ungefär detsamma 11 grader men lite mer blåsigare denna gång. Marken var rätt torr och full med löv i båda naturrutorna Trots det kunde jag ändå hitta fler arter och dem kommer att presenteras här nedan.

Naturruta 2

Lönn även skogslönn växer vild i stora delar av Europa och i västra Asien. Lönnens vetenskapliga namn är Acer platanoides Främst växer lönn på djup mullrik basisk jord med jämn vattentillgång.

Smultron blommar från maj till juni och bären mognar i juli – augusti. Därav anldeningen till att det inte fanns några bär kvar. Smultrons vetenskapliga namn är Fragarra vesca.

Naturruta 1

Vitklöver blommar från juni – september. Vitklöven är en av Nordens allmänaste växter. Den vetenskapliga namn är Triofolium repens. Vitklövern ljus och är känslig för torka.

Blåbär (blåbärsris) blommar i Sverige under maj – juni. Bären är mogna i juli söderut och i augusti norrut. Dem fäller löven på hösten och är ca 30 cm höga. Blåbärs vetenskapliga namn är Vaccinium myrtillus.

Naturruta besök 2

Under mitt andra besök var det mycket kallar än under mitt första besök. Det va 12 grader och lite blåsigt. Då det hade gått några veckor mellan besöken kunde man se att bladen hade fått en annan färg samt att träden hade tappat många av sina blad. Detta kunde man se på bägge naturrutorna. Trots det kunde jag ändå se några växter och dem tänkte jag presentera nedan.

Naturruta 2

Det här är en Johannesört och den blommar från juli till september. Växten har gula blommor och kan bli upp till 7 dm hög. Växtens vetenskapliga namn är Hypericum perforatum.

Rönnens bland blommar på våren och bären på hösten. Bären kallas för rönnbär och är röda. Rönnen växer både som träd i skogar och skogsbryn. Rönnens vetenskapliga namn är Sorbus aucuparia.

Naturruta 1

Blåbär (Blåbärsris) blommar från maj till juni så jag var förvånad över att jag hittade blomman nu. Som ni ser har den tappat alla sina blad men man kan se att den har en blåbär kvar. Löven faller på hösten vilket man kan se stämmer på bilden. Blåbärs vetenskapliga namn är Vaccinium myrtillus.

Även på denna naturruta så hittade jag rönn fast här hade den en annan färg. Som jag skrev ovan så blommar Rönnens bland på våren och bären på hösten. Bären kallas för rönnbär och är röda. Rönnen växer både som träd i skogar och skogsbryn. Rönnens vetenskapliga namn är Sorbus aucuparia.

Naturrutan besök 1

Jag har valt att ha mina naturrutor i närheten av där jag bor och där jag brukar promenera, vilket gör det lättare att besöka platsen ofta. Området ligger i Flogsta. Mitt första besök var den 7/9 vid 12 tiden och det var en solig dag. Det var ca 18 grader varmt och vindstilla. Under min promenad så valde jag ut mina två olika naturrutor. Det ska bli kul och spännande att följa naturrutorna och se vilka förändringar som kommer att ske.

Den första naturrutan som jag har valt ligger väldigt nära en gångväg som man kan se på bilden. På den här naturrutan växer det många olika växter och det finns många träd runt omkring. Den här rutan ligger lite mer in mot skogen jämfört med den andra som jag har valt. Platsen ligger lite i skuggan då den har många träd runt omkring men skulle ändå säga att platsen kan få in lite solljus. Naturrutan är mer fuktig än torr jämfört med min andra naturruta.

Den här naturrutan ligger en kort promenad bort från första. Denna naturruta ligger inte så långt in i skogen som första gjorde men det finns många träd och växter även här. Jag kunde även se några svampar. Jag skulle säga att det är torrare i marken på den här rutan än den första och denna rutan är även mörkare. Denna plats skuggas inte av några träd så denna naturrutan får bra med solljus.

Lektionsplanering – Statistik

Mål: Eleverna ska göra en frekvenstabell och kunna utläsa ett stapeldiagram med hjälp av frekvenstabellen.

Genomgång:

Jag börjar med att berätta att det finns olika sorters diagram som man kan använda sig av när man gör olika undersökningar. Jag berättar sedan att idag kommer vi att fokusera på stapeldiagram och frekvenstabell. Jag börjar med att rita en frekvenstabell på tavlan och förklarar att vi använder oss av en frekvenstabell där vi skriver in antalet av något, i det här fallet elever genom att avpricka varje elevs svar i tabellen. Sedan får eleverna dagens arbetsuppgift vilket är att ta reda på vilken som är klassens favorit godsak bland följande fyra: glass, kakor, tårta eller godis.

Utförande:

Alla elever i klassen får varsitt A4 papper med ett färdigt ritad diagram som jag har gjort, därefter får det själva rita upp en frekvenstabell. Vidare får alla elever gå runt i klassrummet och fråga varandra vilken som är deras favorit godsak. När det har frågat alla ska de med hjälp av frekvenstabellen föra in det i stapeldiagrammet. Sedan går vi igenom det tillsammans på tavlan för att kontrollera att alla har gjort rätt och förstått uppgiften.

Resultat:

Som resultat fick vi fram att i klass 2b gillar det flesta godis som favorit godsak. Detta kom vi fram till genom att avläsa diagrammet med hjälp av deras frekvenstabeller.

Vidare kan man ställa frågor för att se att eleverna har fått förståelse över hur man läser av ett stapeldiagram.

Exempel på frågor:

1. Vilken godsak är hälften så mycket som en annan godsak?

2. Vilken godsak är dubbelt så stor som en annan godsak?

3. Vilken godsak är klassens favorit?

4. Vilken godsak gillar klassen minst?

5. Hur många fler gillade godis än kakor?

Godsaker	Avprickning	Frekvens
	(antal elever)	(antal elever)
Glass	IIIIIIII	8
Kakor	II	2
Tårta	IIIII	5
Godis	IIIIIIIIII	10
	25	25

Bom – Bildanalys

Beskriva:
Bilden är en målning av en kvinna som ligger och sover med sitt spädbarn bredvid sig. Dem ligger i deras sovrum där väggen är målade i en ljus nyans av grått och turkos på hela väggen förutom en liten del till vänster av sängkammaren som har mer utav en vit färg. Sängen är centrerad i bilden med mamman och spädbarnet som fokus. Dem ligger i en säng där täcket och kuddarna är i en off white nyans. Den svarta färgen från mammans hår sticker ut i det ljusa rummet och man ser en liten glimt av spädbarnets rosa kinder. Målningen är väldigt ljus och suddig. Utöver mamman och barnet är det endast sängen som syns på målningen, barnet ligger på vänstra sidan och mamman på högra sidan. Sängen är rätt stor och formad som ett fluffigt moln.

Konstverket heter Mother och är målad av Joaquín Sorolla y Bastida år 1845 men blev klar 1900.

Berätta:
Det är en mamma med sitt barn som ligger och sover. Jag upplever att dem ligger helt fridfulla och avslappnade i deras hem. Jag tror att barnet är nyfödd, därav är mamman väldigt trött och barnet likaså. Anledningen till att jag upplever denna bild som fridfull och avslappnad är för att jag tror att mamman precis har ammat barnet och sedan somnat direkt efter det. Bilden påminner mig om min storasyster och hennes barn, då jag en dag kom in när hon och hennes nyfödda son låg och sov så fridfullt, precis som dem gör på bilden.

Bevara:
Den här bilden skulle kunna användas i ett fotoalbum. Man hade kunnat ha den som omslagsbild i ett fotoalbum där man samlar bilder på “barnets första år”. Bilden skulle även kunna vara en väldigt fin tavla som man skulle kunna förstora och hänga upp.

Länk: https://artsandculture.google.com/asset/mother-joaquín-sorolla-y-bastida/QAGMMtJioH0OrA

Dokumentation Bildanalys

skrivram

Lektionens verktyg och redskap

redskap bildanalys

Informativa bilder om sitt liv

Bildframställning:

Eleverna får i uppgift att rita något som symboliserar något i hens liv, något som betyder något, intresse eller något i vardagen. De fick välja själva hur mycket de ville berätta med sin bild. Därefter skickades papperet till personen till höger som fick i uppgift att analysera och tolka bilden.

Redskap för bildframställning

Papper (A5
Verithik colouring pencils

färgpennor

Bildanalys

När man ritat något som symboliserar sitt liv med objekt, föremål eller symboler så skickas bilden till bordskamrater till höger som då får tolkningsföreträde, alltså att fritt tolka den andres bild och beskriva den med ord. Fördelen med uppgiften är att personen som ritar bilden själv får välja hur mycket den vill berätta och “avslöja” för de andra, man gör det man själv känner sig bekväm med.
Med denna uppgift övar eleverna på att tolka och analysera olika bilder och budskap, samt tränar sitt bildspråk med olika begrepp. Uppgiften är självständig och kreativ, de får tänka fritt vad de själv vill förmedla.

Ämnesintegration

Den här uppgiften är ämnesintegrerad med svenska, eleverna får tala och beskriva. Det går också att kombinera den med andra språk, som engelska där beskrivningen sker på det valda språket.

Arrangera en scen med hundar av lera

Bildframställning

Under en tidigare lektion har vi i uppgift att skapa en hund gjord av lera. Hunden skulle dessutom ha ett uttryck. Vid denna lektion var uppgiften att göra bildanalysen genom att presentera sin hund samt arrangera en scen med alla hundar i ens arbetslag.

lerhundar lera

Redskap för bildframställning

Hund gjord av lera

Bildanalys

Vi fick först i uppgift att analysera vilket uttryck som personen bredvid hade skapat för sin hund genom att titta på hunden. Därefter skulle vi föra alla hundar tillsammans och skapa en berättelse. Efter att alla arbetslag fått skapa sin scen fick ett annat arbetslag tolka och komma fram till vad scenen gick ut på. Denna del gås igenom i hela gruppen. Efter att varje enskilt arbetslag fått höra tolkningen av sin scen så fick de berätta hur de egentligen hade tänkt. Uppgiften hjälper eleverna att öva på hur scenspråk och arrangemang kan påverka hur en scen eller konstellation tolkas.

Ämnesintegration

Den här uppgiften kan vi ämnesintegrera till ämnet svenska där eleverna får öva på att tolka och beskriva bilder samt analysera olika uttryck och känslor.

Ögon till instrument & Chatterpix

Bildframställning

Denna uppgift gick ut på att utveckla det fantasiinstrument av gips som vi skapat tidigare under kursen. Först skulle vi skapa ögon till instrumentet för att på så sätt skapa ett uttryck genom hur ögonen ser ut, är placerade och vilken färg de har. När ögonen var skapade fick vi komma på en berättelse om vem instrumentet är. Det inkluderar namn, bakgrund, miljö och hur det låter. Berättelsen om instrumentet skulle spelas in med hjälp av appen Chatterpix för att skapa en video där instrumentet pratar. Målet var att skapa uttryck kombinerat med tonläget i rösten för att skapa en helhet.

instrument grönblå

Verktyg för bildframställning

Mobiltelefon/ipad
Gipsfigur/Fantasiinstrument
Tuschpenna
Papper (A7) vit
Lim
Sax

grön och orange

Bildanalys

Gipsinstrumenten har vi tidigare fått välja valfria färger, om man fokuserat på primärfärger, sekundärfärger eller analoga färger beroende på hur man ville använda sin kreativitet. Eleverna fick göra egna tolkningar av vilka uttryck som skulle framstå och vad för känslor man ville förmedla, hur ögonen skulle förmedla känslan.

Ämnesintegrering

Denna uppgift kan integreras och kombineras med olika ämnen. Bland annat svenska, där eleverna får tala och beskriva det som ska förmedlas. Går även att göra den här uppgiften på engelska eller valfritt språk för att utmana eleverna lite.
Uppgiften går även att integrera med musik, då eleverna får instrumentkännedom och om de vill får de även visa med ljud hur instrumentet låter. Då uppgiften även tog upp miljöbeskrivning kan den även kombineras med naturkunskap. Vissa elever valde att prata om hösten och de färgglada löven och vissa berättade om årstidsväxlingar, att instrumentet ändrade färg beroende på årstid och väder.

Abstrakta bild

Bildframställning

Tidigare har vi fått i uppgift att fotografera något abstrakt, något som kan tolkas på olika sätt ur betraktarens öga. Därefter fick eleverna se varandras bilder för att tolka och analysera vad bilden föreställer.

Verktyg för bildframställning

Abstrakt foto från DPY

Bildanalys

Bildanalysen utfördes med hjälp av de 3B:na. Beskriva, berätta, bevara. De skulle beskriva vad de såg på bilden, föremål, placeringar, mönster, färger, symboler, om det var ett foto eller staty, vad det fanns för former i bilden etc. Därefter skulle eleverna berätta om bilden, vad de upplevde när de tittade på bilden, finns det några referenser, är det abstrakt eller konkret, olika perspektiv eller kanske till och med om det är en surrealistisk eller naivistiskt konstverk.

Ämnesintegration

Denna uppgift kan vi ämnesintegrera i både svenska och naturkunskap där eleverna får möjligheten att vara ute i naturen och fotografera samt öva på deras skrivkunskaper i svenska då man skriver ner manus. Samt att tala när man beskriver och använder begrepp. Det går även att göra uppgiften på engelska.

BOM bild Stop Motion-film

Tema: Naturenskretslopp från tall till pall

Datum: 2019/10-22

Av: Tasnim Abujazar, Lisa Elvegård, Jenny Fredriksson, Lydia Haile

Bildkälla: Bas van Oorschot, (CCBY2.0)” Bruar forrest 7-6-17″